Mikael Fjällborg

Jag svarar här på de flesta frågorna.

Måste man fångstrapportera?

Ja, alla medlemmar [...]]]> Sällan har en så lång och tråkig text som den jag lade ut i går gett ett så gott och snabbt gensvar. Naturligtvis handlar de flesta svaren mest om hur jobbigt och dåligt det är med elektronisk rapportering samt ett antal följdfrågor.

Jag svarar här på de flesta frågorna.

Måste man fångstrapportera?

Ja, alla medlemmar i SSFK som fångar fisk i våra vatten måste rapportera alla fångade fiskar även om de återutsätts. Det är helt enkelt ett av villkoren i medlemskapet. Med den nya elektroniska rapporteringen får däremot alla de som varit för trötta för att lämna en rapport på väg hem en ny möjlighet att rapportera i efterhand, hemma vid datorn, surfplattan eller mobiltelefonen.

Får man ta upp skadad fisk?

Om fisken är längre än 40 cm eller tyngre än 0,8 kg får du lov att ta upp den. Är fisken mindre skall den släppas tillbaka i ekosystemet även om den är skadad. Det är således storleken på fisken och inte du som medlem som bestämmer om en fisk skall upp eller inte.

Hur gör man om man inte har tillgång till en dator?

De medlemmar som eventuellt inte har utrustat sig med en dator och internet Ad 2012 kan ju alltid rapportera vid båtplatsen i Lysevatten. Skriv bara vilket vatten det gäller i rapporten så ordnar vi resten.

Det här med olika rapporttyper är förvirrande.

Ja, ibland blir det lite knepigt att översätta ett manuellt system till en mer strukturerad elektronisk form men jag har försökt att göra det så klokt som möjligt. Även jag gillar att bläddra i fuktiga, svartmögliga, blad där andra förtvivlat har försökt skriva med en tre centimeter lång blyertspenna. Det är charmigt.

I ett försök att göra fångstrapporten lite mer levande finns det möjlighet att rapportera mer än fisk i vårt system.

Man kan rapportera fisketillfälle (när man är ute vid ett vatten och kammar noll) vilket är helt frivilligt men uppskattas mycket av våra sjöintendenter. Rapporterar du ett fisketillfälle syns detta inte utåt så man behöver inte skämmas utan kan istället känna sig nöjd med att man har gjort föreningen en tjänst genom att tala om att man varit ute vid ett vatten.

Det går också bra att skriva en ren kommentar som syns i fångstrapporten så att andra medlemmar kan läsa den. Kanske vill man skriva ett par ord om några fåglar, kläckningar, nedskräpning, skadegörelse eller precis vad som helst som har med våra vatten och vår utrustning att göra. Börjar många skriva kommentarer blir också själva fångstrapporten mycket mer levande. Glöm bara inte att ange ditt namn.

Helt uppenbart råder det förvirring om större och mindre fiskar. Rapportera så gott du kan så tar vi hand om eventuell rättning.

Stora fiskar, fångstfärdig fisk, tas med i våra beräkningar när vi gör vår statistik. De magiska måtten för en större fisk är att den väger minst 0,8 kg eller är minst 40 cm lång. Dessa mått är inte tagna ur luften utan bygger på erfarenhet av hur bestånden ser ut i just våra vatten när man kombinerar olika stammar och storleken på öring, regnbåge och röding.

En röding är i regel kort och kraftig och kommer upp i 0,8 kg långt innan den blir 40 cm lång. En regnbåge brukar också klara av vikten före längden och anses då som fångstfärdig om man inte vill släppa tillbaka den och låta den bli ännu större innan det är dags för stekpannan. Våra öringar växer långsammare och helst skulle man kanske ha ett minimimått på 45 sentimeter på denna art men för att göra det enkelt för alla medlemmar och fisketillsyningsmännen säger vi att det är okej att ta upp all fisk som är minst 40 cm lång. Vill du sedan låta ditt sunda förnuft vara med så kanske du släpper tillbaka öringar i denna storlek?

All fisk som är kortare än 40 cm eller lättare än 0,8 kg betraktar vi som tillväxtfisk och den skall således släppas tillbaka i sjön och rapporteras som en mindre fisk. Inte så svårt men om du är osäker skriver du bara in din fångst efter bästa förmåga och så rättar vi innan vi lägger ut din rapport.

Sammanfattning av de olika rapporttyperna

a. Fångst av större fisk – Normal, fångstfärdig, fisk som väger minst 0,8 kg eller så är fisken minst 40 cm lång. Dessa fiskar ligger som grunddata för vår statistik. (Lämna rutan ”Typ” blank när du rapporterar.)

b. Fångst av mindre fisk – Mindre fisk, tillväxtfisk, vill vi naturligtvis känna till så mycket som möjligt om men de ligger inte med i statistiken.

c. Fisketillfälle utan fångst – Rapport om ett fisketillfälle där du inte fått någon fisk så att vi kan få en uppfattning om fisketrycket i våra olika vatten.

d. Kommentar – En kommentar, bunden till ett vatten, med information som kan vara av intresse för andra medlemmar.

Kan jag inte se rapporterade fiskar som inte är godkända?

I dagsläget går det inte att se de rapporter som ligger i kö för att komma ut på den publika hemsidan. Det kommer dock upp en ny sida inom några dagar där man kan titta på vad som eventuellt finns i kön. Avsikten med denna sida är att du skall kunna kontrollera att din rapport har lagrats och att man kanske vill tjuvkika på vad som har hänt sedan vi hade tid att pilla med rapporterna senast.

Den nya sidan kommer att dyka upp i menyraderna så fort den är färdig. Glöm dock inte bort att det handlar om uppgifter som inte är godkända. En del saker rättar vi, andra måste vi tyvärr slänga då det finns människor som älskar att skicka in strunt (konstigt nog sker detta mest på fredag och lördag kväll/natt) under signaturer som Kalle och Anna Anka.

En del siffror i fångstrapporten ser konstiga eller helt felaktiga ut, varför?

En känd effekt av att en fiskare själv fyller i sin rapport är att fiskarna växer. Ibland beror det kanske på en önskan om större fisk och andra gånger på dålig utrustning. Vi som sköter fångstrapporterna inom SSFK har gjort det i ett antal år och i ett antal olika föreningar och har sett det mesta.

Bedöms en rapport som riktig och siffrorna inte är helt uppåt väggarna brukar vi lägga ut den som aktiv i fångstrapporten. Samtidigt kan vi markera en sådan rapport för senare kontroll om vi tycker att det verkar i tokigaste laget. Vi kanske ringer upp fångstmannen och frågar hur en fisk på 23 cm kan väga 2,1 kg? Ibland är det felskrivet i rapporten, ibland har vikten skattats lite väl vidlyftigt, ibland har fiskaren gissat både längd och vikt (gör inte det).

Fångar du en öring på 52 cm i Lysevatten vet vi ganska exakt inom vilket spann vikten kan ligga och drar någon till med vikten kan vi ibland justera den utan att kontakta fångstmannen men vi skriver alltid en kommentar i rapporten om att vi har ändrat siffrorna och den kommentaren ligger kvar om någon skulle råka ha andra åsikter. Vi lyssnar alltid och det mesta går att lösa med sunt förnuft.

De gånger vi justerar så är det alltid vikten vi justerar eftersom det är mycket lättare att väga fel än att mäta fel. Det här är en gammal beprövad metod och vi vet att siffrorna i slutändan ligger mycket nära verkligheten.

Vissa fiskar kan faktiskt sticka ut från mängden och då underlättar du vårt arbete genom att skriva något om fisken i kommentarrutan. ”Den fetaste öring jag sett.” – ”Skadad i ryggen och ganska mager.” – ”Fet rackare som rusade flera gånger.” är exempel på kommentarer vi gillar.

Varför skall jag skicka med ett fotografi?

Det är roligt att titta på bilder och de säger fiskevårdsgruppen väldigt mycket om våra fiskars kondition. Är det en extra tjock eller smal fisk är det också ett enkelt sätt för dig som fiskare att få dina kamrater att tro på dig. De flesta har mobiltelefoner med ganska bra kameror idag och den kvalitén räcker gott och väl för vår fångstrapport. Det handlar om minnesbilder och då kan man stå ut med mycket rent fototekniskt.

Statistiken ser konstig ut med olika antal på olika ställen!

Det är sant men det finns också en enkel förklaring. Vi redovisar större fisk och mindre fisk. De är bara de större fiskarna som ligger med i årssummorna i antalstabellerna.

När det gäller tabellerna med vikt räknar vi på alla större fiskar som samtidigt har en vikt angiven i rapporten. Alla fiskar med enbart längdmått stryks.

Vi skulle kunna skriva in vikter på fiskarna som vi bara känner till längden på men det är en fråga vi måste lösa inom fiskevårdsgruppen. I dagsläget har vi bara en statistiskt tillförlitlig längd/mått-tabell för Lysevatten. För övriga vatten har vi alldeles för klent underlag för att kunna göra manuella justeringar som inte skadar mer än vad de tillför.

Öringarna i Krokvatten verkar vara mindre till växten?

Det är sant att öringen i Krokvatten, som kommer från Korsbäcken, är mindre i rocken men i väntan på att ni medlemmar fiskar i sjön och rapporterar här på hemsidan gäller måtten 0,8kg/40cm även för detta vatten.

Micke, du verkar helt loss i huvudet och det här är på tok för komplicerat. Det är väl för f-n ingen vetenskapsakademi jag är medlem i?

Jag passar på denna fråga men är väl medveten om att det finns en del individer bland Homo sapiens som inte tycker att jag är den sötaste på jorden.  That’s life, som vi säger i Oxford.

Ut och fiska med er nu.

/micke