8-fjordar
Ett unikt och banbrytande projekt i Sverige – En salt föregångare för levande kustområden. Vår vision utgår från Evert Taubes lyriska beskrivning av fjordarna runt Tjörn och Orust:”Dit tränger Skagerak med blåa kilar och strida strömmar klara som kristall…, här blir du frisk till hälsan och humöret, här kan du fiska torsk och spela vals”.
Historia
Ännu så sent som på 1970-talet var tillgången på fisk i fjordarna oändlig i allmänhetens ögon. Man kunde koka upp vattnet innan man gick ned till bryggan och drog en torsk till middag. På vintern drogs regelbundet tiokilos torskar från bron mellan Askeröarna. Vattnet kokade när blekor och makrillstim jagade tobis och sill. Det största problemet när någon fiskade med ”backa” var all pigghaj som fastnade. Det svenska rekordet på kattfisk på den tiden kom från en musselbank söder om Tjörnbron. Nätfiskarna kunde få femtio rödspättor över halvkilot på ett 90m garn.
Bakgrund
Sedan dess har befolkningen runt fjordarna tvingats bevittna en gradvis försämring av fisket. Fiskbestånden och den biologiska mångfalden har utarmats. Trycket på kustmiljön liksom övergödningen har ökat. Bestånden av bottenlevande fisk har kollapsat främst på grund av ett ohämmat överfiske och användandet av icke selektiva redskap. I början av 2000-talet startade en politisk diskussion som syftade till att återskapa den miljöstatus som rådde i mitten av 1900-talet samt utveckla lokala och regionala samarbetsformer mellan berörda intressenter. De övergripande riktlinjerna för projektet var att miljö och utvecklingsarbete skall bedrivas aktivt utgående från lokala förutsättningar och med lokalt deltagande och legitimitet. Projektet skall också bidra till de nationella målen: ”Ett hav i balans” och” Levande
kust och skärgård”.
Vad är 8-fjordar
8-fjordar startade som ett samarbetsprojekt mellan fem kommuner, Sportfiskarna och Svenska Naturskyddsföreningen. De fem ingående kommunerna är Stenungsund, Kungälv, Tjörn, Orust och Uddevalla. I arbetsgrupperna har funnits representanter för sportfiskarna, yrkesfiskarna, husbehovsfiskarna, näringsliv och myndigheter. Geografiskt består 8-fjordar i sin ursprungliga form av Älgöfjorden, Hakefjorden, Askeröfjorden, Halsefjorden, Stigfjorden, Kalvöfjorden, Havstensfjorden och Byfjorden. Projektet omfattar förutom fiske även miljö, friluftsliv, kultur och företagsamhet med marin anknytning. Projektets bredd har visat sig vara fördelaktig för finansieringen. Både lokala miljövårdsmedel från Naturvårdsverket och EU-medel har beviljats. Det unika med projektet är att fem kommuner har en politisk samsyn och samarbetar för att gemensamt utveckla ett större havsområde.
Projektorganisation
Styrgruppen består av politiker från de ingående kommunerna plus en representant för de ideella organisationerna. Projektledaren rapporterar till styrgruppen, där han är föredragande och sekreterare. I grupp 1 ingår representanter för sportfiskarna, husbehovsfiskarna, yrkesfiskarna, fiskeriverket och länsstyrelsen. Grupp 2 består framför allt av anställda på kommunernas miljöavdelningar och representanter från Länsstyrelsen och Naturskyddsföreningen. En av uppgifterna för gruppen är att samordna miljöinsatser mellan och inom kommunerna. I grupp 3 har lokala företag med maritim anknytning samlats. Gruppen skall arbeta för att utveckla turistnäringen i området. Andra intressanta arbetsområden för gruppen är musselodling, som både skapar jobb och minskar övergödningen. Grupperna är också nätverksbyggande. Marknadsföring av 8–fjordar som varumärke och information och utbildning av allmänheten kommer att vara avgörande för projektets framtid.
Målsättningar
• Att återskapa en frisk och levande havs- och kustmiljö och därigenom ge möjlighet för våra barn och barnbarn att uppleva tillfredsställelsen av att kunna fiska och bada från bryggor och stränder.
• Att återställa den ekologiska balansen och säkra den biologiska mångfalden.
• Att erbjuda en miljö för rekreation och återhämtning såväl för bygdens folk som för jäktade storstadsmänniskor.
• Att stimulera och finna former för samverkan mellan intressenter i kustzonen utifrån lokala och regionala förhållanden och därigenom skapa arbetstillfällen.
• Att ge förutsättning för en maritim verksamhet som är ekonomiskt och ekologiskt hållbar.
• Att tjäna som förebild för liknande projekt i andra kustområden.
Nuvarande tillstånd
De svaga bestånden av bottenlevande fisk inne i fjordarna kan i huvudsak förklaras av överfiske. Överfisket har inte bara skett inne i fjordarna utan i än större grad utanför trålgränsen. Utsjöbestånden av torsk och rödspätta vandrar ju som bekant mellan Skagerak, Nordsjön och de kustnära vattnen. Fisketrycket på torsk har under lång tid varit för högt och inflyttningen av trålgränsen i början av 1980-talet förvärrade situationen ytterligare. Enligt forskarna talar mycket för att det inne i fjordarna funnits flera lokala lekbestånd av torsk. Dessa bestånd är numera hårt nedfiskade. Det omfattande lysbåtfisket efter sill och skarpsill är den troligaste orsaken till beståndsnedgången. Stora mängder av bottenlevande fiskar togs förr som bifångst. I dag får lysbåtarna enligt egen utsago inga bifångster. Det finns inte någon fisk att bifånga. På grundområdena i hela fjordsystemet pågår ett omfattande fiske efter ål. Detta trots att ålen är rödlistad och att stora delar är Natura 2000 områden. Bifångst av småtorsk och andra fiskungar i ålryssjorna är betydande. För pelagiskt vandrande fisk som sill, skarpsill och makrill varierar tillgången över åren men är i stort tillfredsställande. Havsöringbestånden ökar beroende på den omfattande biotopvård som genomförts i lekbäckarna. Fjordarna är övergödda och deras ekosystem är särskilt känsliga för påverkan genom den relativa slutenheten. Vattenutbytet i vissa vikar och djupområden är starkt begränsat resulterande i liten utspädning av närsalter och miljögifter. Tillgången på fintrådiga alger har exploderat och de förr så utbredda ålgräsängarna har minskat. Vägbankar hindrar vattengenomströmning. Utsläpp från dåligt renade avloppsanläggningar är talrika. Sjöfarten i Hakefjorden är omfattande och antalet fritidsbåtar och marinor är betydande. Dessa aktiviteter påverkar ekosystemet genom muddringar, utsläpp från motorer och giftiga bottenfärger. Fiskbestånden beskattas hårt av den talrika förekomsten av säl och skarv.
Forskning
För att undersöka förekomst av rundfisk och eventuell torsklek i Havstensfjorden genomförde FiV (fiskeriverket) i samarbete med 8-fjordar ett antal provfisken med bur, krok och trål samt akustiska undersökningar med ekolod. Fisket ägde rum under vintern och våren 2009. Rent praktiskt utfördes provfisket av en inhyrd yrkesfiskebåt i samarbete med två studenter från Göteborgs Universitet. Fiskeriverket stod för huvuddelen av kostnaderna. Torsk fångades i både burfisket och krokfisket. Totalt fångades 52 torskar i bur och 15 med krok. Cirka 20 individer var rinnande, d.v.s i direkt anslutning till lek. Honorna var större med en medellängd på 42 cm jämfört med 32 cm för hanarna. Resultatet visar att det fortfarande finns en spillra kvar av ett lokalt lekande bestånd. Under sommar och höst genomfördes också en total inventering av ålryssjor i hela området. Alla redskap prickades med hjälp av GPS in på sjökort. Huvuddelen av ryssjorna fanns i Stigfjorden. När det slutliga regelverket för fisket inom 8-fjordar trätt i kraft kommer uppföljning av resultat att genomföras. Hittills har projektet samarbetat med Göteborgs Universitet och FiV. Finns det liv så finns det hopp.
Fiskeregler
Efter många och långa diskussioner lämnade styrgruppen in ett förslag till FiV angående fiskeregler för 8-Fjordar. I förslaget ingick inte Älgöfjorden och Hakefjorden på grund av skarpsillfisket till beredningsindustrin. Även ålfisket hölls utanför. Bedömningen gjordes att detta fiske ändå skall regleras 2011 då nuvarande dispenser utgår. FiV anordnade i samarbete med 8-fjordar två välbesökta samrådsmöten för allmänheten, ett i Uddevalla och ett i Stenungsund. Den 15 november sändes FiV´s förslag ut på remiss och såg ut som följer:
- Området utökades med Koljefjorden, vilket var ett mycket bra beslut.
- Två helt fiskefria områden införs, ett mindre och ett större, i norra Halsefjorden. Inom dessa områden är allt fiske förbjudet året om utom i det större södra området där fiske med handredskap från land tillåts under den tid öringen är lovlig.
- Runt dessa helt fiskefria områden görs en större zonering med skärpta regler. Zoneringen sträcker sig från Stigfjordens mynning, söderut till Tjörnbroarna och runt Orust nordsida till Malö Strömmar.
- Inom det zonerade området får endast handredskap och skaldjursburar användas.
- Allt fiske efter torsk, bleka och kolja är förbjudet året runt.
Beslut har tagits och ovanstående regler träder i kraft 1 februari 2010. Generellt kan sägas att FiV lyssnat på lokalbefolkningens åsikter och stöttat 8-fjordar med både pengar och arbetsinsatser. Den allmänna meningen är helt klart att även vadfisket med lysbåt i Älgö- och Hakefjorden samt ålfisket borde förbjudas.
Finansiering
Finansieringen av Projekt 8–Fjordar har fram till i dag kommit från flera källor.
- Den framtagna kunskapsöversikten betalades med LONA medel (500tkr) och eget arbete. De fem kommunerna sköt till 100tkr per kommun och år i fem år för att anställa en projektledare. En projektledare anställdes i augusti 2008. (Niclas Åberg, lokaliserad på Miljöavdelningen, Stenungsunds Kommun).
- Forskning, provfisken och inventering av ålryssjor har betalats av Fiskeriverket.
- Under hösten 2008 ansökte 8-Fjordar om EU-pengar från Terra et Mare då projektet inte bara gällde fiske utan även innefattade utveckling av lokala företag med maritim anknytning. Projektet klassades som ett Leader projekt och beviljades 1.4 milj.kr våren 2009. Leader kräver motsvarande insats från 8–Fjordar.
- Ett stort antal arbetstimmar har lagts ner av föreningar, intresseorganisationer, studenter från Göteborgs Universitet och kommunanställda.
- Sportfiskarna och Stenungsunds Sportfiskeklubb har hittills anslagit 13tkr för att täcka oplanerade kostnader i samband med framtida forskningsprojekt.
Reflektioner
- Det tar ofta orimligt lång tid att få något gjort i fiskefrågor, i detta fall 15 år. Det gäller att inte ge upp. Fiskefrågor kan endast lösas politiskt, då ingen eller alla äger fisken. Om inte jag tar den så tar någon annan den. Allmänningens förbannelse. Inget händer utan ett kraftigt politiskt tryck från allmänheten. Lokalbefolkningen måste vara med på tåget.
- Tyvärr är gemene mans kunskap om livet under vattenytan liten och behöver förstärkas. Det finns ett mycket stort intresse hos allmänheten att få information och delta.
- Det är underligt att det skall vara så svårt att diskutera fiskefrågor med yrkesfiskets organisationer. Det borde vara ett gemensamt intresse att skapa ett långsiktigt hållbart fiske. Yrkesfisket behöver all ”good will” de kan få för att lokalt kunna sälja sina fångster. De förändringar som skett har tyvärr skett under bilan.
- Det är en fördel för finansieringen att ett projekt inte är för snävt definierat.
- 8-Fjordar bör kunna tjäna som modell för andra liknande projekt.
Den mest prioriterade målsättningen för Sportfiskarna är att återskapa den ekologiska balansen.
Det är viktigare att det finns fisk än att fånga fisk.
/Redaktionen, Gösta Bring